Preder
gaine des muscles droitsVAGINA MUSCULI RECTI ABDOMINISgouin g. kigennoù eeun ar c'hof. ― Geriadur ar gorfadurezh
muscles interosseux dorsaux de la mainMUSCULI INTEROSSEI DORSALES (MANUS)kigennoù l.(b.) etreeskernel a-gein an dorn. ― Geriadur ar gorfadurezh
muscles interosseux dorsaux du piedMUSCULI INTEROSSEI DORSALES (PEDIS)kigennoù l.(b.) etreeskernel a-gein an troad. ― Geriadur ar gorfadurezh
muscles interosseux palmairesMUSCULI INTEROSSEI PALMARESkigennoù l.(b.) etreeskernel a-balv. ― Geriadur ar gorfadurezh
muscles interosseux plantairesMUSCULI INTEROSSEI PLANTARESkigennoù l.(b.) etreeskernel a-sol. ― Geriadur ar gorfadurezh
muscles intertransversairesMUSCULI INTERTRANSVERSARIIkigennoù l.(b.) etre balegoù treuz. ― Geriadur ar gorfadurezh
muscles jumeaux de la fesseMUSCULI GEMELLIkigennoù l.(b.) gevell. ― Geriadur ar gorfadurezh
muscles jumeaux du triceps suralMUSCULUS GASTROCNEMIUSkigenn b. ar c'hof gar. ― Geriadur ar gorfadurezh
muscles lombricaux palmairesMUSCULI LUMBRICALES (MANUS)kigennoù l.(b.) buzhugennek an dorn. ― Geriadur ar gorfadurezh
muscles lombricaux plantairesMUSCULI LUMBRICALES (PEDIS)kigennoù l.(b.) buzhugennek an troad. ― Geriadur ar gorfadurezh
muscles papillairesMUSCULI PAPILLARESkigennoù l.(b.) begennek. ― Geriadur ar gorfadurezh
muscles pectinés de l'oreillette droiteMUSCULI PECTINATIkigennoù l.(b.) kribinheñvel. ― Geriadur ar gorfadurezh
muscles sous-hyoïdiensMUSCULI INFRAHYOIDEIkigennoù l.(b.) is-uheñvel. ― Geriadur ar gorfadurezh
muscles spinauxMUSCULUS ERECTOR SPINAEkigenn b. sonner al livenn gein. ― Geriadur ar gorfadurezh
muscles sus-hyoïdiensMUSCULI SUPRAHYOIDEIkigennoù l.(b.) us-uheñvel. ― Geriadur ar gorfadurezh
patte d'oie : muscles de la ∼, TA pes anserinuscrow's foot muscleskigennoù ar pav gwaz ― Geriadur ar vezekniezh

Stroll an teir c'higenn loet e lodenn grec'h-diabarzh ar skin : k. gemener (TA  musculus sartorius), k. voan (TA  m. gracilis) ha k. hanterstirennek (TA  m. semitendinosus).

Remak : muscles du groupe ∼ ◊ ◊ kigennoù ar stroll Remak ― Geriadur ar vezekniezh

Kigennoù nervaouet gant an nervenn a-werzhid, ar gigenn vrec'h-werzhid lakaet er-maez : kigenn drifennek ar vrec'h, ar c'higennoù a-werzhid, kigenn astenner a-helmo an arzorn, kigennoù astenner ar bizied, kigenn bellaer hir ar meud.