Preder
*éventail de sagettes (Sémant.)skalfad saezhennoù ― Gerva an brederouriezh
*éventail ouvert selon la diachronie (Sémant.)skalfad digor ent treadegel ― Gerva an brederouriezh
*éventail ouvert selon la synchronie (Sémant.)skalfad digor ent kevadegel ― Gerva an brederouriezh
doigt de zinczinc fingerskalfad g. zink ― Geriadur ar vezekniezh

Kemalad un ugent amindrenkenn stalet en egor evel bizied ur vaneg hag ereet ouzh un atomenn zink, protein o tazgwerediñ ouzh an DNA.

éventailskalfad g. ; stuc'had g. ― Geriadur an armerzh
  • un large éventail de prix ur skalfad bras a brizioù.
éventail, gamme, spectreskalfad g. -où ― Geriadur ar jedoniezh
spectrespectrumskalfad g. ―où ― Geriadur ar stlenneg

Pa studier un anadenn, dasparzh un arventenn e-keñver un arventenn all. Da skouer, evit un arhent kemblac'hel trovezhiek, doare ma vez dasparzhet ar gremm war bep hini eus ar c'hedrannoù fourierel. Hevelep skalfadoù a zierver alies e rezh tellunioù.

spectreskalfad g. ― Gervaoù skiant
spectrespectrumskalfad g.-où ― Geriadur ar mediaoù
  • ~ d'absorption absorption spectrum skalfad lugañ
  • ~ audible audible spectrum skalfad klevadus
  • ~ continu continuous spectrum skalfad kendalc'hek
  • ~ lumineux luminous spectrum skalfad luc'h
  • ~ de raies spectrum with rays skalfad regoù
  • ~ de sensibilité spectrum of sensitivity, sensitivity range skalfad hegizded
  • ~ visible visible spectrum skalfad gweladus
  • bande de ~ spectral band bann skalfad
  • couleurs du ~ colours of the spectrum livioù ar skalfad
spectreskalfad g. -où ― Geriadur ar fizik
  • spectre de diffusion skalfad amstrewiñ
  • spectre de rotation skalfad c'hwelañ
  • spectre de réflexion skalfad disvannañ
  • spectre d'émission skalfad ec'hodiñ
  • spectre de flamme skalfad flammenn
  • spectre de vibration skalfad froumal
  • spectre atomique, nucléaire, électronique, moléculaire, optique, électrostatique, magnétique skalfad atomel, derc'hanel, elektronek, luc'hel, molekulel, tredansavel, tredanwarellel
spectreskalfad g. -où ― Geriadur ar gimiezh
  • spectre de diffusion skalfad amstrewiñ
  • spectre atomique, nucléaire, électronique, moléculaire, optique, électrostatique, magnétique skalfad atomel, derc'hanel, elektronek, luc'hel, molekulel, tredansavel, tredanwarellel
  • spectre de rotation skalfad c'hwelañ
  • spectre de réflexion skalfad disvannañ
  • spectre d'émission skalfad ec'hodiñ
  • spectre de flamme skalfad flammenn
  • spectre de vibration skalfad froumal
spectrespectrumskalfad g. ― Geriadur ar vezekniezh

Ster kentañ an termen zo ar skeudenn roet gant ar gouloù gwenn, digenaozet dre dremen a-dreuz d'ur prism en e gedrannoù elfennel unliv. Dre astenn ster ez eo disoc'h ledadur ha digenaozadur nep skinad tredanwarellel pe rannigel en e gedrannoù, a-gevreizh d'ur braster naouus (trohed, talm, gremm fiñvek). Anv a reer ivez a skalfad stenioù. E-maez tachenn ar skinoù hag ar stenioù e talvez kement ha teskad doareoù ketep ur gwezher (bevastalerioù, da skouer), teskad derezioù grevusted ur c'hleñved, h.a.